Jessica Mellgren är lärare i svenska som andraspråk åk 1–6.
I samband med ett Astrid Lindgren-tema för många år sedan satte jag upp hennes porträtt i klassrummet. Temat avslutades men bilden blev kvar och har hängt med sen dess. Hennes varma, trygga och nyfikna blick återspeglas i böckerna och jag återkommer ständigt till hennes texter i min undervisning. Stadigt står hon på barnens sida och tar deras tankar och känslor på allvar samtidigt som hon inte är rädd för att skriva om svåra ämnen som griper tag.
När hon dog 2002 instiftades Astrid Lindgren Memorial Award i hennes minne. Priset delas ut till barn- och ungdomsförfattare, illustratörer, läsfrämjare och muntliga berättare som ”arbetar vidare i hennes anda; med fantasi, mod, respekt och empati, och vars verk eller insatser håller högsta konstnärliga kvalitet” (www.alma.se).
Genom åren har ALMA-priset inneburit en möjlighet för mig att upptäcka nya författarskap, som till exempel Guus Kujer, Jacqueline Woodson, och Baek Heena och Wolf Erlbruch, för att nämna några. Att arbeta med ALMA-pristagare är en genväg till värdegrunden och när vi läser böckerna bjuder vi in världen i klassrummet, menar Cilla Dalén i boken Världens bästa böcker (2022). I mitt flerspråkiga klassrum är det särskilt angeläget. En del böcker bidrar till igenkänning och andra texter utvecklar elevers omvärldskunskap och ger nya perspektiv. Men ett viktigt budskap är de universella mänskliga behov och värderingar som förenar oss alla.
Guus Kujers Boken om allting utspelar sig i Nederländerna i början av 50-talet. Nioårige Thomas lever med sin familj där pappan är strängt troende och uppfostrar sonen med hot och slag. Trots allvar och mörker lyser humor och medmänsklighet igenom. Thomas för roliga samtal med Jesus som säger att han minsann inte heller haft så roligt med sin stränge far, särskilt inte kring påsk.
I Magiska godiskulor, en bilderbok av Baek Heena, får fantasin fritt spelrum när den ensamme pojken smakar godiskulor som gör att han kan kommunicera med sin gamla hund och sin döda mormor. Flera av ALMA-pristagarna skriver om döden. Wolf Erlbruch gör det mycket skickligt i den stillsamt vackra bilderboken Anden, döden och tulpanen. En and möter Döden och de två umgås i några dagar. De simmar i dammen, klättrar i träd och samtalar om existentiella frågor. När anden till sist somnar in tar Döden ömsint hand om kroppen.
Veckor efter avslutad läsning av Bröderna Lejonhjärta är jag fortfarande uppfylld av våra fina boksamtal. Det var förvånande hur lätt samtalet flöt och hur starkt elevernas engagemang var. De hade så många tankar och känslor de ville dela med sig av. En bra bok har den effekten. Språkligt var texten utmanande och textsamtalen samt den språkliga stöttningen under läsningen var väsentlig för att skapa förståelse och bibehålla intresset. ”Det jag gillade med boken var att den var sorglig”, sa en av eleverna. Klasskompisarna höjde på ögonbrynen och vi diskuterade hur texter kan få oss att tänka och känna olika saker. En bra bok berör. Efter samtalet kunde eleverna tillsammans sammanfatta och formulera bokens centrala teman; mod, syskonkärlek, förtryck, kamp mot orättvisor och vikten av att aldrig ge upp.
För att få eleverna att vilja läsa mer behöver vi ge dem starka läsupplevelser. Böcker fyllda med sprängkraft förgyller min litteraturundervisning. Eleverna lockas in i en värld av fantasi, allvar och humanism. Texterna bjuder in till viktiga samtal om de stora frågorna i livet. Därför behöver barn bra berättelser och därför lever Astrid Lindgrens arv vidare i klassrummet.
