Expertrådet för läsning är ett fristående råd som består av utvalda lärare, förskollärare och forskare.
Läsförmågan sjunker och skillnaden mellan elever ökar. Expertrådet för läsning föreslår sju åtgärder för att stärka läsningen genom hela utbildningssystemet, från förskolan till lärarutbildningen, och göra läsning till ett gemensamt ansvar för skolan och samhället.
Läsning är grunden för kunskap, demokrati, kritiskt tänkande och möjligheten att förstå sig själv och sin omvärld. Den grunden måste läggas tidigt och stärkas genom hela skolgången. Skillnaden mellan elevers läsförmåga blir allt större. Störst skillnad är det mellan elever som har svenska som modersmål och elever som har annat modersmål (PISA, 2022). Varannan elev med annat modersmål når inte en funktionell läsnivå, och var fjärde elev i årskurs nio saknar tillräcklig läsförståelse. Det här är problematiskt och måste åtgärdas.
Genom en gemensam insats, där hela samhället bidrar, kan vi vända denna negativa trend och skapa läsare.
Vi i Expertrådet för läsning vill därför se följande åtgärder:
1. Skriv in daglig läsning i läroplanen. Det är det mest kraftfulla kompensatoriska verktyget för en likvärdig utbildning. Daglig läsning behöver prioriteras genom hela utbildningssystemet för att ge säker avkodning, mängdträning, uthållighet, utveckla ordförråd och lära eleverna att läsning är en naturlig del av livet.
2. Låt läsningen bli central i alla textbaserade ämnen. När läsning är en självklar del genom elevernas hela skolgång kan vi säkerställa att alla elever blir självständiga läsare.
3. Alla har rätt att utveckla en läsaridentitet. Barn och unga behöver känna att läsförmåga är något betydelsefullt och användbart. Strukturerad högläsning med textsamtal och läsning av hela verk ska genomsyra utbildningen och ge barn och unga möjlighet att utvecklas till självständiga läsare.
4. Alla har rätt att tillhöra en läsande gemenskap. Alla måste få skratta, ifrågasätta och beröras tillsammans med andra genom läsningen. När vi lyssnar på varandras tankar får vi nya perspektiv och lär känna varandra. Det stimulerar även kreativiteten och utvecklar fantasin.
5. Stärk lärarutbildningen. Blivande förskollärare och lärare behöver gedigen utbildning i strukturerad läsundervisning där ett andraspråksperspektiv måste ingå. Lärarstudenterna behöver få kunskap om hur man kan arbeta med olika typer av texter utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
6. Säkra skolbibliotek och fortbildning. Alla elever ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek med utbildade skolbibliotekarier och ett rikt litteraturutbud. Förskollärare och lärare behöver kontinuerlig fortbildning, både om läsning ur ett sva-perspektiv och om läsdidaktik.
7. Gör läsning till ett gemensamt samhällsansvar. Skolan har ansvar för läsundervisningen, men vårdnadshavare och samhället behöver bidra till barns och ungas utveckling av läsning.
Genom dessa sju åtgärder kan vi stärka läsförmågan, minska skillnaderna mellan elevgrupper och ge fler möjligheter att bli självständiga läsare. Tillsammans lägger vi grunden för en mer likvärdig utbildning samtidigt som vi skapar läsare.
Debattartikeln publicerad i bland annat Norrbottens-kuririen
