Vi är expertrådet för läsning
Expertrådet för läsning, instiftat av Lärarstiftelsen och Sveriges Lärare år 2024, är ett fristående råd som består av utvalda lärare, förskollärare och forskare. Rådet arbetar för att lärares expertis ska vara den självklara rösten i debatten om hur skolväsendet i Sverige bör främja läsning.
”Vi människor omges ständigt av språk i alla dess former. Det skrivna språket ger barn och elever nya dimensioner av kunskap och utveckling genom hela utbildningsväsendet. Att stötta barn genom litteraturen är avgörande för deras framtid som demokratiska samhällsmedborgare.”
Adjunkt i utbildningsvetenskap och doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad. Legitimerad ämneslärare i svenska och historia och i svenska som andraspråk mot SFI.
”För mig är det viktigt att alla elever utvecklar en god läsförmåga. En god läsförmåga skapar förutsättningar till vidare studier men också till att kunna verka och agera i dagens och framtidens samhälle.”
Förskollärare och utbildad handledare/mentor för nyexaminerade förskollärare i Kalmar kommun.
”Att förskolan aktivt integrerar läsning i den dagliga utbildningen, prioriterar både kvalitet och kvantitet och utforskar olika litteraturformer för att främja barnens språkutveckling och fantasi.”
”Att kunna läsa och förstå olika typer av text är det enskilt viktigaste att skicka med ungdomarna när de lämnar skolan. Genom att göra läsupplevelserna gemensamma skapar vi förutsättningar för detta.”
Gymnasielärare och frilansskribent.
”Min oro är att många elever i gymnasieåldern väljer bort den svenska litteraturen för att läsa på engelska. Det som håller på att ske är i förlängningen en utarmning av svenska språket.”
Lågstadielärare med speciallärarutbildning inom språk-, läs- och skrivutveckling.
”Jag tror på en skola där litteratur, läsning och samtal om innehållet prioriteras och är en självklar grund för meningsfullt lärande i alla textbaserade ämnen. Den dagliga tiden för analog läsning och lärarens högläsning är hjärtat i läsundervisningen.”
Lärare i svenska som andraspråk åk 1–6.
”Att göra läsningen angelägen. Det sker när vi läser tillsammans och delar våra tankar. Vi berörs, känner gemenskap och får nya perspektiv.”
Lärare i svenska och svenska som andraspråk, förskoleklass och årskurs 1–3.
”Särskilt viktigt för mig är att engagera mina elever i boksamtal och att stärka deras tro på sin röst. Läsning i alla dess former: högläsning, parläsning, gemensam läsning och egen läsning måste få mycket plats på schemat, varje dag!”
Svensklärare på högstadiet, litteraturpedagog och läromedelsförfattare.
”Läsning är för mig en plats för närvaro och eftertänksamhet – där språk, erfarenheter och nya perspektiv får mötas. I arbetet med eleverna vill jag att läsningen blir ett sätt att tänka, känna och förstå sig själva och världen.”
Professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning, Lunds universitet.
”I ett digitaliserat, medietätt och mångkulturellt samhälle är läsning av texter av olika typer och i olika medier relevant och viktigt för en (ut)bildning som inbegriper nyfikenhet, personlighetsutveckling och vilja lära sig. Detsamma gäller skapande av berättelser och att diskutera det lästa för att ta del av andras perspektiv, ompröva sina kunskaper och utveckla den egna förståelsen.”
”Vi människor omges ständigt av språk i alla dess former. Det skrivna språket ger barn och elever nya dimensioner av kunskap och utveckling genom hela utbildningsväsendet. Att stötta barn genom litteraturen är avgörande för deras framtid som demokratiska samhällsmedborgare.”
Adjunkt i utbildningsvetenskap och doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad. Legitimerad ämneslärare i svenska och historia och i svenska som andraspråk mot SFI.
”För mig är det viktigt att alla elever utvecklar en god läsförmåga. En god läsförmåga skapar förutsättningar till vidare studier men också till att kunna verka och agera i dagens och framtidens samhälle.”
Förskollärare och utbildad handledare/mentor för nyexaminerade förskollärare i Kalmar kommun.
”Att förskolan aktivt integrerar läsning i den dagliga utbildningen, prioriterar både kvalitet och kvantitet och utforskar olika litteraturformer för att främja barnens språkutveckling och fantasi.”
”Att kunna läsa och förstå olika typer av text är det enskilt viktigaste att skicka med ungdomarna när de lämnar skolan. Genom att göra läsupplevelserna gemensamma skapar vi förutsättningar för detta.”
Gymnasielärare och frilansskribent.
”Min oro är att många elever i gymnasieåldern väljer bort den svenska litteraturen för att läsa på engelska. Det som håller på att ske är i förlängningen en utarmning av svenska språket.”
Lågstadielärare med speciallärarutbildning inom språk-, läs- och skrivutveckling.
”Jag tror på en skola där litteratur, läsning och samtal om innehållet prioriteras och är en självklar grund för meningsfullt lärande i alla textbaserade ämnen. Den dagliga tiden för analog läsning och lärarens högläsning är hjärtat i läsundervisningen.”
Lärare i svenska som andraspråk åk 1–6.
”Att göra läsningen angelägen. Det sker när vi läser tillsammans och delar våra tankar. Vi berörs, känner gemenskap och får nya perspektiv.”
Lärare i svenska och svenska som andraspråk, förskoleklass och årskurs 1–3.
”Särskilt viktigt för mig är att engagera mina elever i boksamtal och att stärka deras tro på sin röst. Läsning i alla dess former: högläsning, parläsning, gemensam läsning och egen läsning måste få mycket plats på schemat, varje dag!”
Svensklärare på högstadiet, litteraturpedagog och läromedelsförfattare.
”Läsning är för mig en plats för närvaro och eftertänksamhet – där språk, erfarenheter och nya perspektiv får mötas. I arbetet med eleverna vill jag att läsningen blir ett sätt att tänka, känna och förstå sig själva och världen.”
Professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning, Lunds universitet.
”I ett digitaliserat, medietätt och mångkulturellt samhälle är läsning av texter av olika typer och i olika medier relevant och viktigt för en (ut)bildning som inbegriper nyfikenhet, personlighetsutveckling och vilja lära sig. Detsamma gäller skapande av berättelser och att diskutera det lästa för att ta del av andras perspektiv, ompröva sina kunskaper och utveckla den egna förståelsen.”
”Vi människor omges ständigt av språk i alla dess former. Det skrivna språket ger barn och elever nya dimensioner av kunskap och utveckling genom hela utbildningsväsendet. Att stötta barn genom litteraturen är avgörande för deras framtid som demokratiska samhällsmedborgare.”
Adjunkt i utbildningsvetenskap och doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad. Legitimerad ämneslärare i svenska och historia och i svenska som andraspråk mot SFI.
”För mig är det viktigt att alla elever utvecklar en god läsförmåga. En god läsförmåga skapar förutsättningar till vidare studier men också till att kunna verka och agera i dagens och framtidens samhälle.”
Förskollärare och utbildad handledare/mentor för nyexaminerade förskollärare i Kalmar kommun.
”Att förskolan aktivt integrerar läsning i den dagliga utbildningen, prioriterar både kvalitet och kvantitet och utforskar olika litteraturformer för att främja barnens språkutveckling och fantasi.”
”Att kunna läsa och förstå olika typer av text är det enskilt viktigaste att skicka med ungdomarna när de lämnar skolan. Genom att göra läsupplevelserna gemensamma skapar vi förutsättningar för detta.”
Gymnasielärare och frilansskribent.
”Min oro är att många elever i gymnasieåldern väljer bort den svenska litteraturen för att läsa på engelska. Det som håller på att ske är i förlängningen en utarmning av svenska språket.”
Lågstadielärare med speciallärarutbildning inom språk-, läs- och skrivutveckling.
”Jag tror på en skola där litteratur, läsning och samtal om innehållet prioriteras och är en självklar grund för meningsfullt lärande i alla textbaserade ämnen. Den dagliga tiden för analog läsning och lärarens högläsning är hjärtat i läsundervisningen.”
Lärare i svenska som andraspråk åk 1–6.
”Att göra läsningen angelägen. Det sker när vi läser tillsammans och delar våra tankar. Vi berörs, känner gemenskap och får nya perspektiv.”
Lärare i svenska och svenska som andraspråk, förskoleklass och årskurs 1–3.
”Särskilt viktigt för mig är att engagera mina elever i boksamtal och att stärka deras tro på sin röst. Läsning i alla dess former: högläsning, parläsning, gemensam läsning och egen läsning måste få mycket plats på schemat, varje dag!”
Svensklärare på högstadiet, litteraturpedagog och läromedelsförfattare.
”Läsning är för mig en plats för närvaro och eftertänksamhet – där språk, erfarenheter och nya perspektiv får mötas. I arbetet med eleverna vill jag att läsningen blir ett sätt att tänka, känna och förstå sig själva och världen.”
Professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning, Lunds universitet.
”I ett digitaliserat, medietätt och mångkulturellt samhälle är läsning av texter av olika typer och i olika medier relevant och viktigt för en (ut)bildning som inbegriper nyfikenhet, personlighetsutveckling och vilja lära sig. Detsamma gäller skapande av berättelser och att diskutera det lästa för att ta del av andras perspektiv, ompröva sina kunskaper och utveckla den egna förståelsen.”
