Krönika

Vad är kvalitetslitteratur egentligen? Är det litterära klassiker som har stått emot tidens prövning och fortfarande uppskattas? Anette Svensson funderar på vad som menas med kvalitet och vem som avgör vad det är.

Jenny Edvardsson skriver om att få nya perspektiv, lyfta blicken och se de möjligheter vi har i Sverige för att skapa läsande elever.

Genom att ta del av fantastiska berättelser, bearbeta och förstå dem, så öppnar vi dörrar till det egna skrivandet.

Läsningen genom livet utvecklar och berikar, den bidrar till att vi lever och verkar som demokratiska samhällsmedborgare i en värld full av perspektiv och utmaningar.

För att verkligen förstå ett ord och för att själv kunna använda det aktivt, krävs mycket upprepning och gott om tid. Anna Månsson Nylund skriver om hur hon arbetar med språkutveckling, ett långsamt, upprepande och ibland ganska vardagligt arbete.

Den skönlitterära texten behöver vara både mål och medel i undervisningen för att möjliggöra läsupplevelser och utveckla elevernas kunskaper, förmågor och språk.

Först när du har läst boken mer än en gång kan du avgöra dess egentliga värde, så därför borde all läsning egentligen heta ”omläsning”. Björn Kohlström skriver om nyttan och njutningen med att återvända till böcker.

Om den dagliga läsningen, om samtalen och skrivningen. Hur de egna tankarna samlas, skrivs för hand på papper och blir till poesi.

För att få eleverna att vilja läsa mer ger Jessica Mellgren sina elever starka läsupplevelser. Böcker fyllda med sprängkraft förgyller litteraturundervisningen och eleverna lockas in i en värld av fantasi, allvar och humanism.

Alla lärare vet att läsningen är viktig. Trots detta anpassas den bort. Anna Persson skriver om vikten av att låta alla barn läsa.