Krönika

Vad händer med språket när gamla uttryck glöms och nya tar över? En lektion om Camus blev en språkresa mellan generationer.

Om att bygga en stark läslust och hållbara läsvanor hos elever i årskurs 1–3.

Skönlitteratur, högläsning och samtal kring texter ger mig energi i en tid av försämrade förutsättningar och tidsbrist i skolan.

Från svarta krumelurer på pappret till ett intrikat system av signaler i hjärnan blir text till liv, ord blir erfarenhet och november blir plötsligt något mer än ett mörkt täcke av blöta löv.

Talspråksutveckling är avgörande för yngre elevers läs- och skrivutveckling, men hur mycket tid lägger vi faktiskt på samtalsundervisning?

Vad är egentligen läsning och vad händer med oss när vi läser en bok? För mig är läsning något magisk.

Så arbetade vi med läsning på min förskola, så att alla föräldrar och barn blev inkluderade.

Läskampanjer fyller säkert en viktig funktion, men det kan finnas en risk att vi betonar nyttoaspekten med läsning för mycket, på bekostnad av det nöje som det innebär.

Genom läsningen växer glädjen, vetgirigheten och uthålligheten i allt lärande. Vi vet att rikligt med daglig lästid är avgörande för att alla elever ska kunna utveckla en god läsförmåga.

Litteratur ger oss möjligheter att kliva in i nya världar, se bortom det bekanta och möta det främmande. Böcker som belyser mångfald är en nyckel till meningsfull läsundervisning.