Krönika

”När får jag komma till dig?” frågar Bella. Hon kan läsa bra men vill ändå träffa mig. Tina, som jag träffar regelbundet, arbetar flitigt med att skriva och läsa ord. Små stunder av individuell uppmärksamhet hjälper både Bella och Tina att göra stora framsteg.

En aprildag väcktes tre sexors intresse för en bok jag presenterade. De gick till biblioteket för att låna den. Läsundervisning blir tillgänglig genom högläsning och textsamtal som bekräftar och engagerar eleverna.

Dagens betygsinflation och betygshets har skapat problem i vårt utbildningssystem. Frågan borde istället vara: hur kan jag lära mig mer? Svaret är enkelt: genom att läsa skönlitteratur.

Måndag morgon på förskolan börjar med glada barn och en bok. Läsningens magi fångar barnens fantasi och språk, men kräver medveten planering och engagerade pedagoger. Låt böckerna få plats i förskolan!

Genom högläsningen utvecklas elevernas språk, läsförståelse och förmåga att lyssna. Vi lär oss om andra världar och bygger gemenskap. Högläsningen blir skoldagens viktigaste stund – skoldagens livsnerv.

Läs vidare för att upptäcka om litteraturen verkligen kan utveckla vår empati och kritiska tänkande, eller om det bara är en myt. Michael Tengberg utforskar nya studier och reflekterar över forskarens roll i att bekräfta eller utmana våra föreställningar.

Trots läskrisen finns en ansats till att upptäcka läsningens glädje. Vi läser och diskuterar litterära verk noggrant, vilket förbereder dem för högskolan. Det gör mig gladast när eleverna, efter sista provet, ber om boktips.

Dagen börjar med livfull högläsning ur en tryckt bok projicerad på storbild så att alla kan följa med. Vi samtalar om texten för att förstå. Varje dag läser också eleverna i par och självständigt. Alla tillhör en läsande gemenskap.

En god läsförmåga är central för att klara skolan, yrkeslivet och för att verka i ett demokratiskt samhälle. Vi måste ge elever tid att läsa, möta olika texter och samtala om det lästa.