Krönika

Att vara en läsande lärare är att vara en förebild, Anna Månsson Nylund skriver om hur viktigt det är leva i samma värld som eleverna, i språket, i berättelserna, i frågorna som böcker väcker och som vi har möjlighet engagera sig i, tillsammans.

Tänk om nyckeln till utvecklad läsförmåga ligger i passionen, i den inre drivkraften. Vad skulle hända om de mer mjuka värdena fick ta plats i skolan och i undervisningen?

Lisa Fogdeby skriver om kraften i en bilderbok. Den kan vara en dörr till språket, ett litet "knack, knack" kan vara allt som behövs.

De svar klassikerna kan ge oss är att världen är komplex, men också att många av de problem som dagens ungdomar brottas med inte är unika. Björn Kohlström uppmanar oss att våga leka med klassikerna och plocka ned dem från piedestalerna.

Den dagliga högläsningen med livfulla och lärarledda textsamtal bygger över tiden en väv av läsupplevelser i olika genrer där eleverna också lär känna författarna och illustratörerna.

Jessica Mellgren skriver om breda kunskaper och hur skönlitteratur kan användas för att få eleverna att känna nyfikenhet, vilja att lära sig mer och förstå världen och sig själva lite bättre.

Min övertygelse är att litteraturen är ett sätt att mötas på. Att utveckla hjärnan, empatin och förståelsen för andras levnadsförhållanden och erfarenheter.

Vad är sommarlovstappet och varför behöver vi prata mer om det? Barn som har tillgång till böcker, samtal och språkrika miljöer under loven inte drabbas lika hårt, men för de barn som saknar det kan tappet bli stort.

Jenny Edvardsson skriver om sina strategier för att hitta böcker att läsa på egen hand eller tillsammans med sina elever.

Gy25 – ger utrymme för kreativt skrivande i svenskkurserna. En uppenbar vinst är att vi kan plocka ned klassikerna från piedestalerna och låta eleverna möta dem i ögonhöjd, och det kommer att öka deras förståelse och göra dem mer mottagliga för vad de innehåller.