Krönika

Jessica Mellgren skriver om breda kunskaper och hur skönlitteratur kan användas för att få eleverna att känna nyfikenhet, vilja att lära sig mer och förstå världen och sig själva lite bättre.

Min övertygelse är att litteraturen är ett sätt att mötas på. Att utveckla hjärnan, empatin och förståelsen för andras levnadsförhållanden och erfarenheter.

Vad är sommarlovstappet och varför behöver vi prata mer om det? Barn som har tillgång till böcker, samtal och språkrika miljöer under loven inte drabbas lika hårt, men för de barn som saknar det kan tappet bli stort.

Jenny Edvardsson skriver om sina strategier för att hitta böcker att läsa på egen hand eller tillsammans med sina elever.

Gy25 – ger utrymme för kreativt skrivande i svenskkurserna. En uppenbar vinst är att vi kan plocka ned klassikerna från piedestalerna och låta eleverna möta dem i ögonhöjd, och det kommer att öka deras förståelse och göra dem mer mottagliga för vad de innehåller.

Behovet av dagliga läsningen har ökat. Fler elever upptäcker vad böckerna har att ge och vill dela den glädjen med varandra, konstaterar läraren Anki Källman som också blir glad av det.

Jag tänker att vi kan prova olika stilar. Likadant som ungdomar provar sig fram i olika klädstilar kan de prova sig fram med olika ord. Högtravande ord som redundans och hegemoni. Slangord som Bre, Aboow, Keff.

Poesi har många fördelar och en förmåga att öppna upp - språket, tankarna, läsningen och skrivandet.

Det räcker alltså inte att gå från skärm till pärm. Det räcker alltså inte att gå från skärm till pärm. Vi måste också gå i den motsatta riktningen. Samtidigt. Dagens och morgondagens elever kommer att behöva bådadera.

Sagostund med Anna Månsson Nylund, som berättar varför vi ska läsa fler och samtala mer om sagor.