Expertrådet för läsning är ett fristående råd som består av utvalda lärare, förskollärare och forskare.
Sverige befinner sig i en läskris. De nationella resultaten i läsförståelse sjunker och klyftorna ökar. Trots det får förskolan inte de förutsättningar som krävs för att arbeta systematiskt med språkutveckling.
När barngrupperna är stora och tiden är knapp riskerar högläsningen att hamna i skymundan och bli något man klämmer in mellan andra moment, till exempel för att varva ner i soffan efter maten. Det beror inte på bristande ambition hos personalen – tvärtom gör de sitt yttersta för att få verksamheten att fungera.
Problemet är att politiker inte tillhandahåller de resurser som behövs för att högläsningen ska kunna användas som det kraftfulla pedagogiska verktyg den är. Det utbildningsuppdrag som förskolan har fått av riksdagen kräver bättre villkor än de som finns idag.
Högläsning, både planerad och spontan, ska förekomma under hela dagen och genomsyra all verksamhet i förskolan. Det är inte tillräckligt att bara ha en läshörna i förskolan om alla barn ska få möjlighet att utvecklas till aktiva och demokratiska medborgare.
På varje förskola ska det finnas många olika sorters böcker, både i alla rum och i alla aktiviteter tillsammans med barnen. I byggrummet behövs faktaböcker som hjälper barnen att utveckla sitt språk och lära sig nya saker. I ateljén bör det finnas böcker om konst, poesi och berättelser som kan inspirera barnen att skapa.
Läsning ska inte vara en isolerad aktivitet, utan bör vara navet i förskolans språkutvecklande undervisning. När böcker används som en naturlig del av barnens lek och utforskande får barnen uppleva att läsning har betydelse och att text är ett viktigt verktyg för att lära sig och förstå världen.
Forskningen är tydlig: barn utvecklas när de får höra högläsning ofta. Högläsning är ett av de mest effektiva sätten att stimulera barns språk, tänkande och empati. Studier, till exempel Dialogisk högläsning i förskolan – effekter på barns ordförråd och berättarförmåga av Rasmus Riad, visar att barn som regelbundet får höra berättelser utvecklar ett rikare ordförråd, bättre berättarförmåga och ökad förståelse för komplexa känslor och sociala situationer.
Men det är inte bara vad som läses, det handlar också om hur ofta. Ett stödmaterial från Skolverket, Högläsning och samtal om text i förskolan, visar att barn som får lyssna till och samtala om böcker vid flera tillfällen under dagen har bättre språkliga färdigheter när de börjar skolan än barn som endast får vara med om högläsning vid enstaka tillfällen.
Enligt den reviderade läroplanen, Lpfö 18 (2025), ska förskolan stimulera barns språkutveckling genom att uppmuntra till samtal, berättande och lek med ord. Högläsning är ett centralt verktyg i det arbetet. Förskolan ska erbjuda en miljö rik på språk, där barn får möta olika texter och uttrycksformer.
Barn behöver pedagogisk personal i förskolan som läser med inlevelse, ställer frågor, lyssnar och samtalar. Högläsning ska vara en planerad och självklar del av förskolans rytm, från morgon till eftermiddag.
Vi uppmanar politiker på alla nivåer och andra som är ansvariga för förskolans resurser och styrning att agera på kommunnivå:
- Se till att det alltid finns tillräckligt många utbildade vuxna på plats. Nu när antalet barn minskar finns det goda möjligheter att göra barngrupperna mindre. Då blir det möjligt att nå det nationella målet att förskolan ska ha hög kvalitet där läsningen är central.
- Satsa på kontinuerlig fortbildning inom språkutveckling och litteraturdidaktik – hur man arbetar med böcker och läsning tillsammans med barn – för all personal i förskolan.
- Se till att det finns många olika sorters böcker överallt i förskolan, så att barnen tidigt får upptäcka hur roligt det är att läsa. Då får varje barn möjlighet att utveckla sitt intresse för böcker, stärka sitt ordförråd och få de verktyg som behövs för att förstå och ta till sig ny kunskap.
Politiker behöver satsa på att högläsning blir en viktig del av förskolans arbete och fatta beslut som håller över tid, så att det sker en förändring.
Det handlar om barns rätt till språk, berättelser och förståelse för världen. Sverige behöver en förskola där högläsning är en kärnverksamhet, inte en bonus.
Varje bokstund är en chans att bygga framtidens tänkare, berättare och samhällsmedborgare.
Högläsning och att barn får delta i planerade läsaktiviteter i förskolan är det bästa verktyget för förskolans kompensatoriska uppdrag – att alla barn, oavsett bakgrund, ska få lika goda möjligheter att utvecklas och lära sig.
Det är hög tid att politiker förstår att förskolans arbete med litteratur och läsning är en strategisk samhällsfråga.
Läs debattartikeln i ”Sydsvenskan”
