Anki Källman är lågstadielärare med speciallärarutbildning inom språk-, läs- och skrivutveckling.
Nu får jag läsa extra långsamt. Min bok är snart slut! Pojken kramar om boken. Hela klassen tittar upp från sina böcker och undrar nyfiket vilken bok som kan vara så bra? Pojken håller upp boken och snurrar ett varv så att alla kan se. Den vill jag läsa efter dig, ropar någon. Så skrivs osynliga kölistor på böcker i bokklubben Bokväckarna i årskurs 3.
Den uthålliga självständiga läsningen som pojken visar byggs upp av daglig lärarledd lästräning och dagliga gemensamma läsupplevelser genom lärarens högläsning med samtal om texter och bilder från första dagen i årskurs 1. Det är grunden i att bygga hållbara läsvanor i årskurs 1 – 3. Vi lärare, min kollega Anneli Wahlsten och jag, har under många år fått erfara hur denna dagliga läsning i skolan utvecklar en läsvana, ett slags behov av att både kunna och vilja läsa och tänka om text. Vår inspiratör i detta arbete är läraren och författaren Anne-Marie Körling.
Att dagligen få uppleva denna positiva känsla av att tillhöra en läsande gemenskap genom lärarens planerade högläsning med textsamtal är central för att utveckla hållbara läsvanor. Vi skrattar, blir berörda och upplever tillsammans hur texten tar tag i oss. Valen av litteratur för högläsning är viktig för att kunna genomföra rika samtal om text som berör på djupet och visar att vi är en del av världen utanför klassrummet. En väv av kunskap och ordförråd växer fram genom de gemensamma läsupplevelserna. Tillsammans lär vi även känna författarna och illustratörerna. Alla dessa erfarenheter skapar nyfikenhet och glädje in i elevens självständiga läsning.
Samtidigt är det avgörande att alla elever tidigt i årkurs 1 utvecklar sin självständiga läsförmåga genom lärarens dagliga explicita lästräning i säker avkodning, utan att gissa sig fram. Det finns inga genvägar till elevernas läsförmåga. Det krävs rätt förutsättningar, gedigen kunskap av oss lärare i phonics och samverkan med speciallärare för en del elever. Glädjen när vi uppmärksammar de små framstegen i avkodningen efter elevens ansträngning i lästräningen är helt fantastisk. Det är nödvändigt att fortsätta att ge daglig strukturerad lästräning, så länge eleven är i behov av det.
I takt med att elevens egen läsförmåga utvecklas kan allt fler elever högläsa korta stunder självständigt och högläsa tillsammans för varandra i par. Det är viktigt att eleven både hör sin egen röst och följer orden med ett läsfinger. Dessa lässtunder utökas gradvis i omfattning under årskurs 1 och når i årskurs 3 en daglig sammanhängande tid på cirka 40 minuter.
En alldeles fenomenal läs- och skrivaktivitet som ökar intresse och koncentration i elevernas läsning är Körlings undervisningsidé om att skriva tre långa ord, en mening och en fråga ur boken. Den uppgiften en viktig framgångsfaktor i vår undervisning för att utveckla hållbara läsvanor.
Att omge eleverna av ett stort utbud av synliga böcker i olika genrer och läsnivåer är en förutsättning för hållbara läsvanor. I vårt klassrum ställer vi böckerna på boklister grupperade i skönlitteratur, bilderböcker, faktaböcker och poesi. En återkommande undervisningsaktivitet med ett stort värde för elevernas läsvanor, är Körlings 90 sekunders högläsning.
“En bok för 90 sekunders högläsning”, säger eleven, viftar glatt med en bok och strax högläser vi tillsammans.
Samarbete inom kollegiet tillsammans med skolledningen för att prioritera den dagliga läsningen är avgörande för att på riktigt nå framgång i elevernas läsförmåga och för att utveckla långsiktigt hållbara läsvanor. Det är en glädje och styrka att vi tillsammans ser vad som verkligen är viktigt för elevens lärande och då alltid prioriterar daglig läsning av tryckt text. Det är grunden för allt lärande och tänkande. Hela vår skola får hjälp av skolledningen att prioritera läsningen. Det gäller att uthålligt fortsätta mot det målet, även när andra vindar blåser.
Tiden för den dagliga läsningen av tryckt text får aldrig prioriteras bort.
