Jenny Edvardsson är adjunkt i utbildningsvetenskap och doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad. Hon är lärare i svenska, historia och i svenska som andraspråk mot SFI.
När jag läste litteraturhistoria var det stort fokus på skönlitteratur som mål. Där var själva läsandet, upplevelsen och det litterära verket i centrum. Det handlade om att läsa litteratur för dess egen skull.
När jag sedan började läsa pedagogik sågs skönlitteratur mer som ett medel. Genom den skönlitterära texten kunde exempelvis värdegrundsfrågor hamna i fokus eller så kunde texten användas för att få elever att få kunskap om en historisk period eller händelse.
Snart insåg jag att den skönlitterära texten i ett undervisningssammanhang behöver få vara både mål och medel. De två motpolerna ska alltså inte ses som motpoler utan snarare som en symbios som hjälper till att fördjupa elevernas läsupplevelse. Genom den skönlitterära läsningen kan eleverna utveckla läsglädje parallellt med att språket utvecklas. De kan få förståelse för hur olika skönlitterära texter byggs upp samtidigt som de får kunskap om olika ämnesområden eller en förståelse för hur andra människor tänker och agerar.
För att få till denna symbios behöver läraren välja texter och aktiviteter som möjliggör både läsupplevelse och utvecklar elevernas kunskaper, förmågor och språk. Du ska få ett exempel som utgår från Nattfolket av Isa Schöier (läs mer om boken här)
Du har precis börjat läsa Nattfolket, en dystopisk berättelse, där varje ord är vägt på våg. Du dras med in i handlingen och blir uppslukad. Efter läsningen inser du att den här berättelsen bara måste dina elever på mellanstadiet få ta del av. Du sätter det litterära verket i centrum. Samtidigt vill du att eleverna genom läsningen får möjlighet att utveckla sina språkliga förmågor och därigenom blir den skönlitterära boken också ett medel.
När det är dags att starta upp läsningen i din klass väljer du att arbeta i helklass. Ni läser kapitel efter kapitel. Du varvar högläsning med egen läsning. Eleverna få leva sig in i handlingen. De får dela sin läsning med andra och du ser till att det ges många tillfällen till att stanna upp och samtala om handlingen, om karaktärerna, om samhället men också om den egna läsupplevelsen. Ni jämför bokens värld med er egen, med världarna i andra böcker. Ni ser likheter och ni ser skillnader.
I detta exempel får eleverna gå in i en annan värld och skönlitteraturen blir ett mål där den egna läsupplevelsen hamnar i centrum. Samtidigt leder samtalen till att eleverna får sätta ord på sina reflektioner och därigenom kan skönlitteratur ses som medel för att utveckla elevernas muntliga språk. Svårare än så är det inte skapa en symbios där den skönlitterära texten både blir ett mål och ett medel.
