Anna Persson är svensklärare på högstadiet.
”Hur kan jag höja mitt betyg, Anna?”, frågar mina elever ibland. Frågan är relevant eftersom det är det mätinstrument vi har för att ta oss från det ena stadiet till nästa. Betyget står för meritpoäng som tar oss vidare i livet. Det gör att vi kan bestämma över våra egna liv och få det jobb vi tycker är roligt att gå till varje dag. Jag förstår att betyget är viktigt för mina elever.
Vi ser en betygsinflation och en betygshets i Sverige idag, och debatten har varit het kring det här. Rektorer beordrar lärare att sätta högre betyg (då främst från F till E). Många får betyget A trots att de inte har kunskaperna för ett A. Högstadielärare vittnar om att elever som börjar sjuan inte kan läsa med flyt. Gymnasielärare vittnar om ett kunskapsglapp. Universiteten ser att studenterna inte har de kunskaper som krävs på utbildningarna. Samtidigt som unga är mer stressade nuförtiden än vad de var förr.
Men vad står betyget för? Alla betyg i skolan står för en kunskapsnivå. Vi lärare bedömer elevernas kunskaper. Inget annat.
Så hur kan eleverna höja sina betyg? Jo, genom att öka sina kunskaper. Men för att öka sina kunskaper måste vi lärare hjälpa eleverna att lära sig saker. Frågan mina elever borde ställa är således: ”Hur kan jag lära mig mer, Anna?”. Och svaret är enkelt: Genom text. Forskning visar att de elever som läser skönlitteratur, främst i tryckt form, klarar alla ämnen och får mer kunskaper än de som inte läser. Betygshetsen kan mildras genom att ungdomarna får ta det lugnt och läsa en bok, samtidigt som de utvecklar sina kunskaper. Och de får högre betyg i alla ämnen i skolan.
Därför svarar jag mina elever: ”Läs skönlitteratur om du vill höja dina betyg”.
