Anki Källman är lågstadielärare med speciallärarutbildning inom språk-, läs- och skrivutveckling.
Genom läsningen växer glädjen, vetgirigheten och uthålligheten i allt lärande. Vi vet att det krävs rikligt med daglig tid att läsa, systematisk evidensbaserad läsundervisning och stor uthållighet i lästräningen för att alla elever ska kunna få en chans att så tidigt som möjligt utveckla en god läsförmåga. Detta är en komplex uppgift att genomföra och ofta är förutsättningarna inte alldeles perfekta. Vi behöver hjälpas åt på skolorna. Då blir det både rimligt och roligt! Så här gör vi i Mullsjö F-3.
Grunden är att alla lärare avsätter daglig tid för läsning, både lärarens högläsning med gemensamma textsamtal och självständig läsning och läsning i par, som huvudaktiviteter i Mullsjö F-3. Vårt prioriterade mål detta läsår är att vi planerar delar av den första läs- och skrivundervisningen tillsammans årskursvis för att stödja varandra i kollegiet och få en progression från F-3. Vi samverkar med vår speciallärare i svenska, som har ett fokus på att göra insatser i årskurs 1 i starten på höstterminen. Ett stöd i detta arbete är bland annat ”Lära barn att läsa. Vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse” (LegiLexi, 2022) samt RTI-modellen i praktiken (Nilvius, 2024).
Vi ser ett tydligt samband mellan elevers ökade läsförmåga och en ökad glädje och uthållighet i lärandet, min kollega Anneli Wahlsten och jag. Vi samarbetar inom arbetslaget för att prioritera ihållande daglig lärarledd träning för en säker avkodning så tidigt som möjligt och så länge eleven är i behov av det. När eleven börjar att avkoda på egen hand fungerar också läsning i par och självständig läsning bra för att utveckla läsflyt. Ett lugn och ett fokus på texternas innehåll ökar allteftersom eleverna börjar kunna läsa på egen hand och tillsammans i par. Rätt som det är reser sig någon, går till sin kompis med boken i handen. Småfniss hörs, pekfingrar i boken och sedan: ”Lova att jag får läsa den efter dig!”
Alla elever behöver samtidigt få tillhöra en läsande gemenskap genom lärarens dagliga högläsning och strukturerade textsamtal där vi tillsammans får uppleva texten, följa karaktärerna i ett helt verk, utveckla ett rikt ordförråd och få modeller att tänka om text. Det är själva hjärtat i läsundervisningen. Här förundras vi tillsammans, skrattar, tappar andan och gör som orden i texten. Vi upptäcker böckerna, författarna och illustratörerna. Det är ett dagligt äventyr som ingen vill missa! ”Textsamtal och bildpromenader” (Körling, 2017) och flera av Körlings lektionsaktiviteter är ett stöd och en inspiration för att göra läsningen och skrivningen meningsfull för alla elever i klassrummet.
”Snart är hela huvudet fullt av fakta om kaskelotten. Det är så roligt att läsa och lära sig! Jag vill kunna berätta för andra” sa en pojke som nyss började i årskurs 1. Att få läsa för att lära sig ny kunskap och att få dela den läsupplevelsen med andra är en stark drivkraft för läsning. Detta tar vi vara på, särskilt i den ämnesövergripande undervisningen. Vi fyller klassrummet med intressanta böcker i olika genrer och läsnivåer, som vi också ofta högläser delar ur. Böckerna är helt centrala och avgörande i läs- och skrivundervisningen och står väl synliga på lister med sina lockande framsidor utåt. Vi ser hur eleverna dras till böckerna och läser, ofta i små grupper. ”Får jag låna hem den här boken idag, snälla!”
Gör läsningen till en naturlig del av livet! Ett samarbete mellan skolan och hemmet. Redan från starten i årskurs 1 samtalar min kollega och jag ofta både med eleverna och deras föräldrar om att betrakta läsning som en naturlig del av livet. Läsförmåga är inget som utvecklas av sig självt. Vår önskan är att föräldrarna fortsätter att högläsa även när barnet har börjat att läsa lite på egen hand, att de sitter bredvid barnet, lyssnar och stödjer barnet i det dagliga läsuppdraget. Dessa läsrutiner gör stor skillnad, just nu och i det livslånga lärandet.
